Van-makt-tro
En förlorad dag och natt i smärta och för lite sömn,
eller ingen sömn alls.
Mötas av oförstående och ignorans,
en blick som frågar:Kan detta vara sanning?
Men det är min sanning,min vardag,varje dag och natt,samma samma.
Finns ingen bot ingen lindring.
Har provat ALLT. Sträckt mig efter halmstrån.
Men landar varje gång,hårdare in i verkligheten.
När varje försök till förbättring endast ger en värre vardag,
undrar jag hur länge orkar jag,min kropp att försöka,försöka igen som ett eko som aldrig tystnar.
För att orka stänger jag av delar av min kropp.
Stänger av känslor och sinnen.
Lyssnar inte på livet som fortgår nästan utan min delaktighet.
Orkar inte engagera mig i varken stort eller smått.
Misströstar känner ingen tro,tro på framtiden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar