Var ute i hagen och skulle släppa på 4-fota på det gröna när en liten harpalt dök upp precis framför Vickie som givetvis inte kunde släppa sina medfödda instinkter jagade som den bästa jakthund OCH jag var livrädd!!!!
Min lilla gosehund stängde totalt av,lyssnade inte på namn eller visselljud.Trodde vi skulle mista vår lilla goding.HON VAR UTE PÅ STORA VÄGEN och jag bara väntade på någon som skulle köra över henne!
Tur att det varit en svår vinter.Mina promenader har nästan varit obefintliga....och Vickies ork att jaga nästan lika med noll!
Nu sitter jag och lyssnar på MJ,gubben sover och jag väntar på att få känna mig svag!(trött)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar