tisdag 2 augusti 2011

Väckelsång

Vilket vackert namn på en liten ort.Det är ett litet samhälle man bara kör igenom, i alla fall jag.Idag tog jag avsked av min vän i kyrkan som ligger precis bredvid vägen.Är ju inte så van vid begravningar så jag gjorde ju bort mig direkt upptäckte jag,när jag hade satt mig ner ganska långt bak på vänster sida.En äldre dam som satt i samma bänkrad som mig rynkade lite på näsan åt min groda.

Alla som kom in i kyrkan gick fram till kistan och bockade och neg,stor miss av mig ajja tror inte att världen rasade men jag fick lära något även idag.

De första jag ser på väggen i kyrkan är Joh.1:4 Ord var liv,och livet var människornas ljus.Bibeln en bok jag inte ännu har läst,får lägga den på to do-listan kanske.

De började med att spela Eric Claptons "Stairway to heaven" som i mitt tycke är det vackraste man kan lyssna på och med kyrkorgel blir den nästan sagolikt vackert.

Därefter spelade ett av barnbarnen fiol ett stycke jag aldrig hört men stämningsfullt blir det i den akustik som är i kyrkan.
M ´s äldsta dotter med sina 2 barn sjöng i stämmor och spelade piano en sång jag tror de hade skrivit själva.
Mycket fin text,då var mina tårar inte långt borta.Änglamark och Härlig är jorden avslutade det hela.


Det var fler än jag som hade egenhändigt plockade blommor,så där kändes det inte konstigt!

Tror att det blir svårt att fylla det tomrum som nu blivit i avelsSverige.Vet ingen som var så kunnig i stammar både i dartmooraveln och ridponnyaveln.

2 kommentarer:

  1. Godmorgon min vän ...
    En begravning är både vacker och sorglig på en och samma gång ...man blir trött efter att h varit på en begravning , men ändå inte ...det känns som om luften kramats ur en men ändå inte ...man känner sorg , men ändå kan man le mellan tårarna när man tänker tillbaka på alla fina minnena som man har tillsammans med den avlide ....med är många och omtumlande känslor igång och man blir som en urlakad disktrasa efter åt ....
    Egenplockade blommor tycker jag är bland det vackraste på en begravning , för de är så personliga :)

    Ett tomrum efter en kär person ..eller oavsett vem det än är , går aldrig att fylla , för alla är unika och satt sitt personliga avtryck under sin tid här på jorden ....

    Många varma deltagande kramar till dig och till din väns nära och kära ! <3

    SvaraRadera
  2. Tack Berithvännen,tänkte som du brukar skriva:var här och nu.

    SvaraRadera