tisdag 19 april 2011

Dagen efter natten

Orolig sömn,processade mötet med myndigheter som alltid otroligt frustrerande.När AF representant sitter med ett hånleende på sin stol med armarna i kors och frågar:Vad göööör du HELA dagarna?

Då blir jag tyst.

Jag vet de är inte utbildade att handha sjuka människor.Det är doktorerna men deras kompetens är nu fråntagen dem.

Jag och andra sidan tycker att AF ska arbeta för att sätta alla ungdomar i arbete så de kan flytta hemifrån.Om de sedan ska ta sig an oss "sjuklingar" är det på sin plats att gå en kurs i hur man hanterar folk som är nedsatta i sin funktion,läsa in sig på sjukdomar och hur det kan vara att ha en kropp som inte vill.

Men vänta nu.....då blir de ju doktorer och de har ju ingen MAKT!

Nästa fråga:
Vad är dina intressen då,du har väl nååååågot som intresserar dig?
Blir tyst igen.
Att försöka förklara för dessa personer hur det är att vara i min kropp, hur den beter sig olika varje dag,allt beror på vilket väder det är ute om det varit väderomslag eller det är fullmåne ute.Vad jag gjort dagen innan som avgör hur kroppen känns när jag rullar ur bingen,efter en natt som inte gett någon återhämtning överhuvudtaget.

Kanske ska min strategi framöver bli att vara tyst(kan jag det?)

1 kommentar:

  1. Hej vännen,
    Trist möte. skickar lite kramar till dig./Cattis

    SvaraRadera